Naturlig Mat – Kost & Hälsa

torsdag 31 januari 2013

Den eviga frågan...


... ja den kommer om och om igen, i många sammanhang och bland många människor. Alltså är den väl värd att ta upp igen - kolhydrater och hjärnan. För hur många gånger har man inte hört "hjärnan behöver kolhydrater för att fungera".


Jag undrar, behöver inte hjärnan energi i form av kolhydrater? 


Svaret är NEJ - rakt av nej - man behöver inte äta en endaste liten kolhydrat för att hjärnan ska fungera, det finns inga essentiella kolhydrater.


Däremot behöver hjärnan en viss mängd glukos, blodsocker för att fungera, ca 20g/dygn är essentiellt. Resterande energi som behövs för att hjärnan ska nå sitt dagsbehov av 120g energi fylls upp av ketoner. Helheten, alltså både den lilla delen glukos och den resterande mängden ketoner tillverkar kroppen själv. Kroppen kan alltså själv producera den mängd glukos som är livsnödvändig för oss.



Vi behöver alltså inte tugga till oss det blodsocker som behövs - kroppen är fantastisk och mår som bäst när blodsockret hålls lagom lågt och jämnt. Med detta inte sagt att man inte ska äta några kolhydrater, utan detta är en förklaring till att det inte är nödvändigt. Att undvika kolhydrater helt skulle jag själv inte vilja även om jag medvetet väljer bort de kolhydrater som jag anser gör kroppen sjuk eller som jag själv bara inte föredrar. 




9 kommentarer:

  1. Ha ha ha den frågan fick jag faktiskt härom dagen och visste inte hur jag skulle bemöta;) Men nu vet jag. Tack
    Kram

    SvaraRadera
  2. Okej, tack för ditt svar! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, tack ska DU ha, bara roligt att få frågor att svara på!

      Kram

      Radera
  3. Tyvärr måste jag kommentera nu... Har lite/mkt svårt för din blogg numera.. Vet ju vad du gått igenom och att du antagligen mår riktigt bra nu, men för mig känns det bara som att ngt inte stämmer/så blir det jobbigt att läsa.. Handlar inte frihet för dig om att släppa fokus o ständiga tankar på vad man ska äta? Klart jag förstår att u är glad över att hitta din egen väg, men här blir det lite FÖR tydligt hur mkt man borde tänka på ditt och datt när det gäller mat.. Förut kände jag en styrka i att läsa din blogg, men tyvärr är det inte så längre. Börjar inte må dåligt, jag har kommit över det stadiet när jag påverkas av allt - men rent ut sagt så HATAR jag fokuset som så tungt hänger på VAD man ska äta och HUR MKT MAN SKA VARA MEDVETEN OM ALLT man äter...

    Förlåt för hårda ord, kände bara att jag ville kommentera nu även om kommentaren inte är relaterad till detta inlägg.

    Kram! /Charlotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller faktiskt inte med dig det minsta, jag anser att man i dagens läge har ett ansvar att vara just medveten och våga ifrågasätta det som serveras idag. MEN det är min inställning.

      Inte be om ursäkt för hårda ord, du är modig nog att inte vara anonym och det uppskattas!

      Radera
  4. Jag kan hålla med om ovanstående, det är något som inte känns friskt och fritt. Känns som kontrollen är flyttad från ett område till ett annat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo tyvärr är det precis så jag också känner. Från en kontroll till en annan... Vet med egen erfarenhet att en svår sjukdom som anorexi/ätstörningar inte går om 'bara sådär' med hjälp av att man hittar en ny kontrollerad väg. Tror dig nog Hanna när du skriver om att det inte handlar om att tappa i vikt, men kommer aldrig tro på att det är hälsosamt för en med ätstörningshistoria att börja för- och baktala olika livsmedel och levnadssätt på det sätt du nu gör. Du har fallit in i den falska kontrollen i så många omgångar, så jag tror du modigt borde tänka över dina val. /C

      Radera
    2. Tyvärr C anser jag att du har helt fel här, så väl känner du mig inte till trots. Jag tycker helt ärligt synd om dagens dietister och sjukvårdspersonal som är så fruktansvärt outbildade inom just näringsläran.

      Återigen, läs Ett sötare blod av Ann Fernholm och Matrevolutionen så kanske ögonen öppnas en aning...

      Kram H

      Radera
  5. En till anonym, som helt och hållet håller med Charlotta i ovanstående inlägg. Känns som att du lurar dig själv, Hanna. Känns inte fritt för fem öre.

    SvaraRadera