Naturlig Mat – Kost & Hälsa

torsdag 4 april 2013

Sötningsmedel på Gott och Ont?


Flertal har önskat en åsikt om just sötningsmedel. I stora delar av lågkolhydratskosten bakas det för fulla muggar, man hittar ersättare till kakor, bullar och andra bakverk. Sötsaker. Det söta har alltså fortfarande makt och insikten om att det är en helomställning, göra om göra nytt som gäller är inte alla som varken kan eller vill acceptera.


Själv använder jag sötningsmedel - men väldigt väldigt sällan. Inte till vardags, inte regelbundet och definitivt inte utan eftertanke. Men det är jag och min inställning.



Stevia,för att ta ett exempel på populära sötningsmedel - en relativt ny produkt som redan tagit sin plats som klassiker. Stevia är ju i grunden en växt och det vita pulvret som vi ser i butikernas plastförpackningar är från början sköna gröna blad. Hur blir de då till ett vitt pulver? Ja inte på ett naturligt sätt om det är naturlig kost man vill hålla sig. En kemisk raffinering ligger bakom med varierande alkoholer, i värsta fall hexan, kloroform eller bensen som exempe, helt beroende på tillverkare. Men ju högre efterfrågan desto hårdare tryck på snabb process och det leder sällan till något gott när det kommer till naturlig framställning av livsmedel är iallafall min åsikt.

Gillar man dessutom inte anis så ska man definitivt hålla sig undan stevia. Personligen tycker jag det smakar anus rent ut sagt. 


Sukrin - som jag själv använt, använder i några recept och vid få enstaka tillfällen. Tillverkas genom enzymatisk framställning av glukos till erytritol. Inte lika sött som socker. En sockeralkohol. Även detta helt onaturligt såklart.


Nu nämner jag bara dessa två som exempel men det finns ju HUR många som helst. Oavsett hur naturligt onaturligt de är framställda så har alla vissa gemensamma faktorer och det är;


De påverkar inte blodsockret - Positivt!

Men de smakar sött, vad är det då för fel med det - vi gillar ju sött och vill undvika blodsockerpåverkan och onödiga tomma kalorier/näringsämnen?


Jo, en viktig punkt som många glömmer är, äter vi sött, tuggar vi sött så uppfattar hjärnan det så fort vi får in det i munnen. Från munnen går signaler till hjärnan som talar om att nu är det sött på ingång - tillverka insulin så att vi kan ta emot det söta när det kommer längre ner i systemet! Men det kommer ju ingen blodsockerpåverkan - alltså är vårt naturliga system lurat! Kan det vara bra? Jag är rätt övertygad om att det inte är bra, iallafall inte om det upprepas ofta - vargen kommer är ju ett uttryck inte för inte. Kanske kommer det en gång när kroppen inte bryr sig om sötsignalen i munnen och det i realitet är just riktigt socker på väg ner, vad händer då? Lek med tanken.


Ytterligare en negativ aspekt av sötningsmedel är att man fortfarande blir kvar i sockerfällan. Man triggar den delen av belöningssystemet och det kan vara lättare att falla tillbaks till dåliga vanor bl a. Smaker upplevs annorlunda är en personlig erfarenhet av att undvika socker - utan sött ger man större plats åt andra smaker.




Så... Jag säger NEJ till sötningsmedel generellt och regelbundet


Vid enstaka tillfällen är få saker farliga men ofta och regelbundet - Nej Tack! Sen får man inte glömma att sällan och oregelbundet knappast är varje fredag, lördag, helg. 





.

.

1 kommentar:

  1. sv: Tack kära du! Någonstans inombords är jag faktiskt en ganska humoristisk människa med många vettiga tankar, men ibland är det väldigt svårt att se det under allt svart klegg som depressionen för med sig.

    En bra dag äter jag nog runt 30% kolhydrater och jag tror absolut på en kost som inte är baserad på spannmål (och ser jag ett paket margarin skrynklar mitt ansikte ihop sig per automatik), däremot ställer mig mer ambivalent inför många påstående inom LCHF-rörelsen rörande ex. fetthalt och det perfekta energiprocentfördelningen. Då menar jag inte att jag tror att hög fetthalt är farlig för kroppen på något sätt (jag sväljer inte kolesterolmyten), utan att den inte är så viktig som den framställs att vara. Personligen tänker jag att det är betydligt viktigare med så "rena" livsmedel som möjligt, än hur mycket kolhydrater en måltid innehåller. Åtminstone för personer utan stor övervikt och diabetes.

    Med det sagt kan jag ändå se fördelar med LCHF och jag har aldrig hajat det där med varför frukt skulle vara så väldigt nyttigt och alltid finnas fri tillgång på. Vad har frukt som inte grönsaker har? Jo, lägre andel vitaminer och fiber och högre "frätfaktor" och socker.

    Jag tänkte skriva ett längre och vettigare svar, men huvudvärken Hugo är på besök och han hindrar effektivt kreativa tankar från att komma till tals märker jag. Jag återkommer gärna i ämnen - även jag älskar en debatt med en trevlig och smart tjej som du! Jag tror inte heller att vi står så väldigt långt ifrån varandra vad gäller detta heller.

    Kramar/ Helle och Hugo

    SvaraRadera